1. Statliga avgifter och europeiska styrmedel
Nästan 30% av det totala elpriset består av svenska statliga pålagor som energiskatt, elcertifikatsavgift, moms, med mera. Storleken på de svenska statliga avgifterna är en viktig faktor som påverkar elpriset i hög grad. Utöver svenska statliga avgifter, så finns ytterligare faktorer på EU-nivå som påverkar elpriset, till exempel handeln med utsläppsrätter.
Läs mer:
2. Väder och tillgänglighet i vattenkraftverk
Vid kall väderlek i Sverige ökar elförbrukningen och när det blir varmare minskar elförbrukningen. Varmt väder bidrar alltså till lägre efterfrågan, men, om de blir långvarigt varmt och för torrt väder, så kan detta vara negativt för elpriset – eftersom tillgången på vatten i vattenkraftverkens magasin då kan minska, vilket i sin tur driver upp elpriset. 42 % av elen som produceras i Sverige produceras i vattenkraftverk. Vädret och vattentillgången är därför en viktig faktor som styr elpriset. Vår branschorganisation Energiföretagen Sverige ger varje vecka ut en veckorapport över tillrinning och fyllnadsgrad i de Nordiska Vattenkraftsmagasinen.
3. Tillgänglighet i kärnkraftverk
30% av all el som används i Sverige produceras i kärnkraftverk. Eftersom så stor del av Sveriges el kommer från kärnkraft är det viktigt att drift och planerade revisionsstopp fortlöper enligt plan för att hålla elpriset på låga nivåer. I Sverige finns idag sex aktiva kärnreaktorer på tre anläggningar; Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. På sidan www.analys.se finns dagsaktuell statistik över elproduktion i svenska kärnkraftverk.
4. Tillgänglighet i vindkraftsverk
17% av elen som produceras i Sverige produceras i vindkraftverk. Väderlek, det vill säga hur mycket det blåser och kapaciteten i vindkraftsparker är därmed en faktor som styr elpriset. Värnamo Energi är delägare i 4 vindkraftverk som producerar över 35 000 000 kWh el årligen.
5. Tillgänglighet i kraftvärmeverk, pris på biobränsle
6% av elen som produceras i Sverige produceras i kraftvärmeverk. Råvarupriser på bränslen och driftkapaciteten i kraftvärmeverken är därmed en faktor som styr elpriset. Värnamo Energi producerar ca 16 MWh el årligen i vårt lokala biokraftvärmeverk.
Läs mer: Aktuella priser fasta biobränslen Energimyndigheten
6. Antal soltimmar och effekt i solcellsanläggningar
Förra året kom ungefär 1 % (1 TWh) av det svenska elbehovet från solenergi.
Antalet solcellsanläggningar växer för varje år, men än så länge är antal soltimmar på ett år ingen viktig faktor som påverkar elpriserna för den breda allmänheten. Men för den enskilda kunden som har en egen solcellsanläggning på hustaket, så är antalet antalet soltimmar och tidpunkt viktiga faktorer som påverkar elkostnader och elintäkter.
På sidan om solkraft hittar du mer information om Värnamo Energis solel och på sidan om Solceller finns praktisk information och goda råd för dig som vill investera i en egen solcellsanläggning.
Läs mer: Information till dig redan har eller som vill skaffa solceller
7. Konjunktursvängningar, framtidsutsikter - elanvändning
Ungefär 35% av Sveriges el används av tyngre industri (el till elintensiv industri såsom papper & massa, järn & stål, kemiindustrin, aluminiumtillverkning, drift av gruvor samt el till övriga näringslivets produktion av varor, belysning, kylning, uppvärmning, datorer, etc). Industrin använder 48 TWh av Sveriges totala elförbrukning som 2021 uppgick till 140 TWh. Eftersom mer än en tredjedel av Sveriges elanvändning används av industri så är konjunkturläget i Sverige en stark faktor som styr efterfrågan på el och därmed elpriset. När det är full snurr på näringslivet i Sverige trissas elpriserna upp, medan lågkonjunktur sänker elpriserna.
Ca 54% av Sveriges el används av privata bostäder och offentlig förvaltning samt servicenäring (dvs el i privata hem och även el till tex skolor, sjukhus, vägbelysning och service som banker och handel). Bostäder och service använder 75 TWh av Sveriges totala elförbrukning som 2021 uppgick till 140 TWh.
8. Världspriser på kol, olja, naturgas och valutakurser
Även om största delen av elen som används i Sveriges produceras inom Sverige, i vattenkraftsverk, kärnkraftverk och med vindkraftverk, så påverkas ändå det svenska elpriset av världspriser på kol, olja och naturgas. Dels indirekt på grund av att råvarupriserna styr konjunkturläget och därmed efterfrågan på el, men råvarupriserna kan även styra elpriset direkt på grund av att el ”marginalprissätts”. Prissättning på marginalen innebär att det är ”den sist tillverkade kilowattimmen” som avgör priset på all el.
Huvuddelen av Sveriges el produceras i kostnadseffektiva vattenkraft-, kärnkraft- och vindkraftsverk som ger förhållandevis billig el, men vid effekttoppar då efterfrågan på el ökar så behöver elproducenterna spetsa utbudet med el som producerats i kol-, olje- eller naturgaseldade kraftverk i Sverige eller utomlands. Denna fossila spets-el är dyr att producera och dessutom dålig för miljön. För att gynna elproducenter som producerar klimatvänligare el så innebär marginalprissatt el att de elproducenter som producerar klimatvänlig el får samma ersättning som den producent som tillverkat den sist behövda kilowattimmen. Är den sist tillverkade kilowattimmen producerad i ett kolkraftverk, så höjs allt pris på el oavsett produktionskälla.
Även Eurokursen är en viktig faktor som påverkar priset på svensk el. Majoriteten av all el som produceras till elanvändare i Sverige och i de olika elområdena inom Norden och Baltikum säljs via den gemensamma elbörsen Nordpool. Elen prissätts i Euro, detta gör att valutakursen påverkar elpriset.
Läs mer: Förklaring marginalprissättning. så sätts elpriset på elbörsen
Länk: Se aktuella spotpriser på nordiska elbrösen Nord Pool
9. Effektbalans och överföringskapaciteten i elnäten
För att elsystemet ska fungera måste det hela tiden vara balans mellan produktion och förbrukning av el. Tillgång, efterfrågan och överföringskapaciteten i elnäten är en faktor som driver upp och ned elpriset. Det svenska stamnätet sitter ihop med övriga Nordens, Europas och Baltikums elnät. El överförs över landgränser och elområden. Från elområden med lägre pris till elområden med högre pris och från elområden med god eltillgång och till områden med effektbrist för att bibehålla balansen i elsystemet. El är både en import- och exportvara. Sveriges elförbrukning är ungefär 140 TWh på ett år. De senaste åren har exporten varit 10-22 TWh per år. Dyrare elpris utanför Sverige driver upp det svenska elpriset eftersom elen exporteras till de områden där priset är högst. På SvKs (Svenska Kraftnät) hemsida finns kartor som visar hur elen distribueras för varje minut. När det uppstår begränsningar i överföringskapaciteten uppstår prisskillnader mellan olika elområden.
Läs mer: Aktuell statistik över export/import av el
Läs mer: Så ser det nordiska kraftnätet ut
10. Elbolagens prissättning och avgifter
Slutligen är prissättningen hos elhandelsbolaget som säljer elen och avgiften hos elnätsbolaget som transporterar elen, faktorer som påverkar det slutliga elpriset. Du kan välja vilket elhandelsbolag du vill köpa din el av. Elhandelsbolagets prissättning konkurrerar på en fri (avreglerad) marknad. Du kan INTE välja vilket elnätsbolag som ska transportera din el, då detta är monopolstyrt. Elnätsbolagets avgifter regleras och granskas av Energimarknadsinspektionen.
Läs mer: Så övervakar EI de lokala elnätsbolagen
Länk: Värnamo Elnät Elnätsprislistor
Länk: Värnamo Energi Elhandelspriser elavtal
