Vi använder kakor (Cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.
För att optimera ditt användande av vår webbplats använder Värnamo Energi nödvändiga kakor. Se vår kakpolicy för mer information avseende vår användning av kakor
Läs mer om kakor

Vårt släktträd

Nedan ser du Värnamo Energi-koncernens släktträd.
Vill du se större bild kan du klicka på länken för att se Vårt släktträd som pdf

 

Viktiga milstolpar

Nedan kan du ta del av Värnamo Energi koncernens viktigaste milstolpar.
Klicka på respektive händelse nedan för att se större bilder och mer detaljerad information.

Redan vid 1900-talets början såg Wernamo Elektricitetsverk dagens ljus, ett privatägt elverk som började förse Wernamo köping med gatljus.

Det lilla elverket blev grunden till det som i dag är Värnamo Energi AB – ett högteknologiskt, kommunalägt energibolag. 

1900

  • Innan el fanns i var mans hem

    Vid 1900-talets första år lystes de flesta hem och verksamheter upp av fotogen, gas och levande ljus. Idag 125 år senare är electricitet något som vi tar för givet! 

    Stäng
  • Wernamo köpings elektrifiering påbörjas av Wernamo Electricitetsverk

    I början av 1900-talet byggde fabrikör Johan Malmsten Värnamos första elektrifierade mekaniska verkstad. Elen producerade han själv med en generator kopplad till en ångmaskin. Elen användes i första hand för att lysa upp verkstadens lokaler. Generatorn hade en effekt av 36 kilowatt och ångmaskinen eldades vanligtvis av ved eller torv.

    Med tiden började Malmsten även lysa upp området utanför verkstaden. Han ersatte det befintliga gasljuset i området med elektrisk gatubelysning – något helt nytt för Wernamo. Det gav honom smeknamnet "Ljusets fader".

    Vid den här tiden fanns varken allmän elbelysning eller distributionsnät inne i staden. Det ville Malmsten förändra. Han grundade Wernamo Electricitetsverk, Under en tioårsperiod förstärkte han elproduktionen och började bygga upp ett lokalt ledningsnät.

    Intresset för elektricitet växte snabbt. Den första externa kunden var Sockenstugan på Storgatan, där fem lampor installerades till en totalkostnad av 72 kronor och 63 öre – motsvarande 65 öre per lampa.

    Några år senare hade Wernamo Elektricitetsverk fått allt fler kunder. Gästis, Smålandsbanken, apoteket, Frälsningsarmén och missionshuset - var några av de allra första lokalerna som fick elektrisk belysning. Även många butiker och villor i Värnamo började nu lysas upp av elektricitet från Wernamo Electricitetsverk. 1902 fick Electricitetswerket även tillstånd av kommunalnämnden att sätta upp ännu mer elektriskt gatljus i staden.

     

    Stäng

1910

1912

  • Elproduktion med vattenkraft påbörjas i Karlsfors

    Vid seklets början fanns en sågverksrörelse komplettetrad med en snickerifabrik som drevs med direktverkande turbiner - i Karlsfors strax utanför Värnamo.

    1912 övertogs denna vattenkraft av ett nytt ägarkonsortium som hade siktet inställd på att satsa på elproduktion i Karlsforsfallet.

    • Källa: Hörle Bruk 1659–2009: En lägesrapport med historiska återblickar, Rolf Böhn.

     

    Stäng
  • Interiör från Karlsfors 1917

    När kraftstationen i Karlsfors byggdes förbereddes det för installation av ytterligare en turbin. Bilden visar hur det ursprungligen såg ut inne i Karlsfors Kraftstation. 

    Från början var det fyra man som byttes om att övervaka kraftstationen. På 1970-80-talet gjordes stora renoveringar av dammen och driften automatiserades. 

    • Källa: Hörle Bruk 1659–2009: En lägesrapport med historiska återblickar, Rolf Böhn.

     

    Stäng
  • 2017 - 100 år senare - våffelkaos i Karlsfors

    Kraftstationen i Karlsfors ägs än idag av Hörle Bruk och leverar pliktroget 3 000 000 kWh förnybar el årligen till Värnamo Energis elkunder. 

    När Karlsfors kraftstation firade 100-årsjubileum 2017, bjöd Värnamo Energi på våfflor ute i det natursköna Karlsfors.

     

    Stäng
  • Karlsfors vattenkraftstation idag - 2025

    Fallhöjden i Karlsfors är 10 meter och genom kraftstationens turbin passerar 12 000 liter vatten varje sekund.

    • Källa: Rolf Böhn, Hörle Bruk AB
    • Foto: Värnamo Energi
    Stäng

1916

1922

  • Elproduktion i Hörle

    1922 utökade Hörle Bruk sin lokala elproduktion genom att även driftsätta ett vattenkraftverk i Hörle. 

    • Källa: Hörle Bruk 1659–2009: En lägesrapport med historiska återblickar, Rolf Böhn.

     

    Stäng
  • 2023 - 101års jubileum för vattenkraft i Hörle

    Kraftstationen i Karlsfors ägs än idag av Hörle Bruk och leverar 2 000 000 kWh förnybar el årligen till Värnamo Energis elkunder. 

    När Hörle kraftstation firade 101-årsjubileum 2023, bjöd Värnamo Energi på ett välbesökt fika & tipspromenad, ett samarrangemang med Hörle Bruks dotterbolag Bruksbalken.

    • Foto ovan Värnamo Energi.

     

    Stäng
  • Hörle vattenkraftsstation idag - 2025

    Hörle kraftstation uppfördes intill Hörle herrgård 1922 och var bland de första i Sverige att utrustas med en Kaplanturbin. Anläggningen har spelat en viktig roll i den lokala energiförsörjningen och är ett exempel tidig 1900-tals vattenkraftsteknik.

    Anläggningen producerar än idag el till kunder i Värnamos omnejd.

    • Källa: Rolf Böhn, Hörle Bruk.

     

    Stäng

1924

  • Sydsvenska Kraftaktiebolaget tar över Wernamo Kraft

    1906 startades Sydsvenska Kraftaktiebolaget i Malmö. Bolaget bildades med syftet att utnyttja vattenkraften i södra Sverige, särskilt längs Lagans vattensystem. Redan 1915 deltog Sydsvenska Kraftaktiebolaget i byggandet av Öresundskabeln, den första elförbindelsen mellan Sverige och Danmark .

    1924 tog Sydsvenska Kraftaktiebolaget över ägandet av Wernamo Kraftaktiebolag och fortsatte bygga ut de lokala elnäten i Värnamo fram till 1959 då Värnamo stads egna bolag "Värnamo Elverk" tog över dessa anläggningar.

    På bilden syns Wernamo Kraftaktiebolags kontor inne i Värnamo. Wernamo Kraft verkade främst i de östra stadsdelarna men dess ledningsnät sträckte sig in i de centrala delarna och långt upp på Jönköpingsvägen. 

    Sydsvenska Kraftaktiebolaget bytte 1977 namn till Sydkraft. 
    2005 bytte detta bolag namn igen till E.ON.

     

     

    Stäng

1927

  • Hörle Bruks revservkraftverk på Jönköpingsvägen, som senare överfördes till dotterbolaget Wernamo Elverk

    1927 uppfördes en tegelbyggnad Jönköpingsvägen, där huserades en reservkraftstation. Byggnaden bar inskriptionen "HBE 1927", där "HBE" står för "Hörle Bruks Electricitetsverk".

    1948 överför Hörle Bruks sina distributionsanläggningar inom staden till sitt eget nybildade dotterbolag Värnamo Elvek.

    • Källa: Hörle Bruk 1659–2009: En lägesrapport med historiska återblickar, Rolf Böhn.

     

    Stäng

1901-1948

  • 50-år av oorganiserat utbyggnad av elnäten

    Under en nära 50 år lång period, från 1900-talets början och fram till 1948, arbetade Wernamo Kraftaktiebolag och Hörle Bruks Elektricitetsverk (senare Wernamo Elverk) var för sig med att bygga upp var sitt eget eldistributionsnät. Utbyggnaden var oorganiserad och det fanns inga överenskommelser om gränsdragningar, varför det kunde förekomma dubbla lågspänningsnät på samma gata, det ena tillhörde Wernamo Kraftaktiebolag och det andra Hörle Elktrictetsverk (Wernamo Elverk).

    1948 inser Värnamo Stad inser att den oorganiserade eldistributionssituationen är ohållbar och beslutar att tillsätta en elkommité som skall utreda ett eventuellt kommunalt övertagande. 

    • Källa: Inge Bergström, för Värnamo Energi  

     

    Stäng

1950

  • På 50-talet hade elen blivit en självklarhet i var mans hem

    Från att elen vid seklets början var en lyxprodukt - så blev elektricitet en självklarhet - och nödvändighet - för alla under från seklets mitt.

    Under 50-talet skjuter elektrifieringen verkligen fart i hemmen, i samband med att folk får tillgång till elektriska kokplattor, elspisar och annan elektrisk utrustning.  

    Stäng

Del 2 i vår historieberättselse,
från vår officiella start 1955
och fram till idag - 2025!

Värnamo Energis officiella start räknar vi från 1955.
Idag 70 år senare kan vi stolt blicka tillbaka på en lång och händelserik resa.

* 1955 *

1958

1959

1969

1984

  • Första fjärrvärmekunderna ansluts

    Vi tar några stora kliv framåt i historien och kommer fram till 80-talet. 1984 ansluter vi de allra första fjärrvärmekunderna kring Storgatsbacken och Köpmangatan. 

    Inledningsvis producerades fjärrvärmen i små pannanläggningar nära intill de anslutna fastigheterna.

    • Källa: Inge Bergström, för Värnamo Energi. 
    • Foto: Historiska Sällskapet gamla Wernamo.

     

    Stäng
  • Första opto-kablarna läggs ner

    När vi började bygga fjärrvärmenät, så passade vi redan från början på att även lägga ner våra allra första fiberkablar.

    I begynnelsen använde vi enbart dessa fiberkablar som som signalkablar för eget internt bruk i vår värmeverksamhet.

    Men några år senare skulle dessa opto-kablar även komma till användning som en del i vårt stadsnät för externa bredbandskunder.

    Stäng

1987

  • Gasolstationerna Hornaryd & Norregård

    Under 1980-talet fanns planer på att bygga ett naturgasnät från Halmstad via Gislaved, Gnosjö, Värnamo och upp till Jönköping. Tanken var att leda naturgas från västkusten inåt landet för att förse industrier och bostadsområden med ett nytt energislag. Olika turer i politiken, ledde till slut fram till att projektet aldrig genomfördes hela vägen och någon naturgasnätet nådde aldrig fram till Värnamo.

    För att ändå kunna dra nytta av den planerade infrastrukturen byggdes ett lokalt gasnät inom Värnamo där två större gasolstationer vid bostadsområdena Hornaryd och Norregård matade det lokala gasnätet med gasol.

    De två gasolstationerna som byggdes i slutet på 80-talet användes främst av företagskunder för uppvärmning och i tillverkningsprocesser.

    Idag finns endast den ena anläggningen kvar, då vi har fasats ut gasolen till förmån för den mer klimatsmarta fjärrvärmen. Vi har endast ett fåtal gaskunder kvar, och de har en energiintensiv produktion, där gasen fortfarande har fördelar tack vare sin höga verkningsgrad och möjligheten att leverera värme direkt i processer som kräver precision och snabb respons.

    Stäng
  • Gasledning till Värnamo Sjukhus

    På bilden syns Värnamo Sjukhus som var en av de fastigheter som anslöts till gasnätet.

    Idag 40 år senare, finns fortfarand en gaspanna kvar på sjukhuset, men denna eldas inet med fossil gasol från tankar, utan här används istället förnybar deponigas som idag tillvaratas från den nedlagda soptippen som fanns vid Stomsjö fram till 2008.

    Stäng
  • Deponigas från Stomsjö

    2008 slutade man lägga sopor på hög i Värnamo. De sopor som lagrats sedan tidigare täcktes med gräsbeklädda kullar och den metangas som bildades vid nedbrytningen av soporna under jord, tillvaratogs och används än idag 2025 som bränsle i en av pannorna på Värnamo Sjukhus. På bilden syns deponigasanläggningen i Stomsjö.  

    Deponigas räknas som en förnybar energikälla. Användningen av deponigas vid vår panncentral vid sjukhuset, är ett exempel på hur man kan utnyttja befintliga resurser för att förbättra energiförsörjningen och minska beroendet av fossila bränslen.

    Stäng

1987

  • Fjärrvärmenätet växer, panncentral Havren

    Från 80-talets mitt började fjärrvärmenätet i Värnamo växa fram och allt fler pannanläggningar tillkom i nätet i takt med att allt fler kunder anslöts.

    Från början var vår pannanläggning vid Värnamo sjukhus en av de större produktionsaläggningarna, där eldades ursprungligen fossil eldningsolja.

    1985 togs pannanläggningen Havren i bruk. Havren ligger i östra änden av Värnamo och fungerade som en backup till sjukhusanläggningen. 

    Idag, 40 år senare eldas enbart förnybar bioolja i anläggningen Havren som fortfarande är i drift och producerar klimatsmart värme till våra kunder i Värnamo.   

    Stäng

1989

  • Elverk byter namn till Energiverk

    1989 byter Wernamo Elverk namn till Värnamo Energiverk.

    Det berodde på att vi nu lagt till både fjärrvärme och gas i vår energiportfölj.

    Stäng

1992

  • Acken tas i drift 1992

    Vid 90-talets början hade antalet fjärrvärmekunder växt betydligt i Värnamo tätort. Fjärrvärmen producerades dels i ett antal mindre anläggningar som ägdes av Värnamo Energiverk, men en stor del av fjärrvärmen producerades även i Sydkrafts stora värmeverk vid 27:an. Sydkraft var vid denna tid fortfarande 45%-iga delägare i Värnamo Energiverk.

    (Sydkraft bytte 2005 namn och är idag känt som Eon).

    På anläggningen vid 27:an fanns vid denna tid, förutom fjärrvärmepannor, även pelletsproduktion och en bioförgasningsanläggning i Sydkrafts regi.

    För att effektivisera Värnamo Energiverks distribution av fjärrvärme byggdes 1992 en ackumulatortank på andra sidan av 27:an. Ackumulatortanken som används även idag, fungerar som en jättelik termos för fjärrvärmevatten. Den lagrar överskottsvärme och släpper ut fjärrvärmevatten på nätet vid högt värmebehov.

    Med den nya ackumulatortanken i drift stabiliserades produktionen, och behovet av reservpannor minskades vilket förbättrat energieffektiviteten över tid.

    Stäng

1995

  • 1995 ansluts första "riktiga" fiberkunden

    Som vi nämt tidigare i vår historielinje, så grävde vi ner våra allra första opto-fiberkablar redan 1984 - då för internt bruk inom vår egen fjärrvärmeverksamhet.

    Det skulle dröja till 1995 - samma år som sökmotorn Alta Vista kom - innan vi anslöt vår första ”riktiga” fiberkund. Våra initiala bredbandstjänster riktade sig till kommun och företag. 

    Stäng
  • Värnamo stadsnät växer fram - Internet ingen fluga!

    Trots att Sveriges dåvarande kommunikationsminister Ines Uusmann år 1996 yttrade den numera ofta citerade – och ibland feltolkade – kommentaren om att internet kanske bara var en "fluga", fortsatte Värnamo Energiverk att bygga ut stadsnätet för bredband i Värnamo tätort.

    Under slutet av 90-talet började även privatkunder intressera sig för bredband i allt större utsträckning. Lite kuriosa att nämna är att hemdatorn och dess användningsområde sågades rejält 1984 i ett känt inslag i SVT:s Dokument utifrån.

    Med det skulle alltså visa sig med tiden - att nymodigheten ”World Wide Web” inte alls var någon övergående trend – det vi idag kallar Internet har i stället blivit en närmast livsnödvändig del av vardagen.

     

     

    Stäng
  • Samförläggning fjärrvärme + fiber

    Från 90‑talets mitt och framåt drevs parallella satsningar – i områden där fjärrvärmeanslutningar expanderade, passade vi även på att samförlägga fiber.

    En tydlig övergång hade nu skett - från att Värnamo Energiverk under sina första 40 år sysslat med eldistribution - så hade verksamheten nu breddats till att omfatta infrastruktur för både el, gas, värme och bredband.

     

    Stäng

* 1996 *

  • Elmarknaden avregleras - Värnamo Elverk delas upp

    1996 blev ett avgörande år för Värnamos elverksamhet. Detta år avreglerade Sveriges riksdag den svenska elmarknaden.

    Det här innebar att det från och med nu blev skillnad på
    elproducent, eldistributör och elhandlare.

    Värnamo Energiverk delades därmed upp i två skilda aktiebolag
    - Värnamo Elnät som enbart hanterade elnätsverksamheten
    - och Värnamo Energi som hanterade alla övrig verksamhet

    Stäng

2000

  • Fjärrvärme i Rydaholm

    År 2000 byggdes ett nytt lokalt fjärrvärmenät i Rydaholm. Vid starten distribuerade Värnamo Energi värme till cirka 100 villor och ett 30-tal industrier/större fastigheter.

    Värmen producerades lokalt av förnybart träspill från RTAB - ett på den tiden familjägt sågverk och träförädlingsföretag. (Idag är bolaget känt under namnet Småland Timber). 

    Vid starten runt år 2001 innebar fjärrvärmekonverteringarna i Rydaholm att de anslutna kunderna kunde ersätta eldningsolja med klimatsmart fjärrvärme. En klimatförbättring som motsvarade en minskning med cirka 1 000 kubikmeter fossil olja per år i Rydaholm.

    Idag 25 år senare har vi nära 200 fjärrvärmekunder i Rydaholm.

    Stäng

2004

  • Fiberbyggnation påbörjas i i kransorter och vi börjar erbjuda Internet via ADSL på landsbygden

    Under perioden 2001–2007 avsatte svenska staten totalt 5,4 miljarder kronor för att möjliggöra utbyggnad av bredband i Sverige – även i glesbygd där det annars inte hade varit lönsamt för marknaden att investera. Stödet kallades i folkun för ”Rosengrens-pengarna”.

    2004 kunde Värnamo Energi ta del av denna satsning och började därmed förbereda kanalisation (rör i marken), blåsa fiber samt bygga noder (teknikhus) i kommunens kransorter.

    Under fyra år framåt var vi nu sysselsatta med att bygga fibernät och ansluta bredbandskunder inne i kransorterna Bor, Bredaryd, Dannäs, Forsheda, Gällaryd, Hånger, Hjälmaryd, Hörle, Kärda, Lanna, Rydaholm, Tånnö, Åminne.

    Under samma tidsepok försåg vi kommunens landsbygdskunder, utanför kransorterna, med internetkapcitet via Telias kopparnät, så kallad ADSL.

     

    Stäng
  • Fjärrvärmenätet växer - panncentral Långa raden

    Parallellt med fiberutbyggnad fortsätter utbyggnden av fjärrvärmenätet i Värnamo tätort. 

    I takt med allt fler kunder anslöts, behövdes mer kapacitet. 2004 tillkommer panncentral Långa raden som används som en reservanläggning vid köldtoppar eller som stöd vid underhåll på övriga anläggningar.

    Stäng

2005

  • Stormen Gudrun

    I januari 2005 kom stormen Gudrun, vilket fick förödande konsekvenser för många med omfattande skador på skog och elnät runtom hela Småland.

    Värnamo Energi aktiverade beredskapen tidigt och började snabbt återställa elförsörjningen, vilket ledde till att merparten av våra elkunder hade återfått strömmen inom 1-3 dagar.

    Stäng
  • Elnätet grävs ner

    Det som ändå var positiv efter Gudruns framfart, var att vi under en längre period framåt nu bytte ut miltals med luftledningar - mot stabil och vädersäkrad jordkabel.

    Idag, 2025 är i stor sett hela vårt lokala elnät nedgrävt under jord! 

    I samband med att elnätet grävdes ner samförlades under en 10-års persiod fibernät, både vid våra egna elnätsombyggnationer i Värnamo, men även vid samförläggningar när EON grävde ner sina elkablar på andra ställen i Värnamo kommun.

    Stäng

2006

  • TV-tjänsten lanseras

    Mellan åren 2005 och 2007 släcktes det analoga tv-marknätet successsivt ned i hela Sverige. I Värnamo skedde övergången 2007, vilket innebar slutet för traditionell analog TV och starten för digital distribution.

    Värnamo Energi hängde med i tiden och anpassade sitt fibernät och lanserade  2006 - ett år före nedsläckningen av det analoga tv-nätet - vår egen TV-tjänst med flera kanaler och möjlighet till bättre bild med digital teknik.

    Stäng

2007

  • Värnamo Energi köper Eons värmeverk

    År 2007 köpte Värnamo Energi EONs fjärrvärmeverk vid riksväg 27 i Värnamo.

    Köpet gjorde det möjligt att öka den egna produktionen av fjärrvärme och stärka försörjningstryggheten för Värnamo tätort. Det blev också ett steg mot att minska beroendet av externa leverantörer och förbättra kontrollen över energimixen. 

    Stäng

2008

  • Fiber i tätort & ADSL på landsbygd klart!

    2008 hade i stort sett hela Värnamo tätort och även 14 kransorter försetts med fibernät. 29 områden på landsbygden i kommunen hade försetts med bredband via ADSL. 

    Därmed hade samtliga företag och hushåll fått ”bredband” så tidigt som 2008!

    Vid denna tidpunkt var riksdagens definition på bredband
    ”en fast förbindelse med kapacitet om minst 0,5 Mbps”.

     

    Stäng
  • Värnamo på topp-listan!

    Värnamo låg tidigt i framkant och var under många år med på 10-i-top-listan
    över kommuner med allra bäst bredbandskapacitet i landet.

    Stäng
  • Kraven på bandbredd ökar

    Sedan första kunden anslöts i fibernätet 1995, så har vi fortsatt att leverera.

    Under årens lopp har vi uppgraderat all aktiv utrustning regelbundet och succesivt höjt högsta hastigheten - allt eftersom kundernas behov av snabb uppkoppling har ökat. 

    Idag 2025, erbjuder vi Gigabit-hastighet till alla kunder!

     

    Stäng

2008

  • Lagkrav på månadsvis mätning - 11.000 elmätare byts ut

    Från uppskattningar till exakta mätvärden när elmätarna blev smartare!

    2009 trädde nya regler i kraft som krävde att alla Sveriges elmätare skulle kunna fjärravläsas månadsvis. För att möta kraven bytte Värnamo Elnät redan under 2008 ut 11 000 elmätare.

    Innan dess baserades elräkningarna på uppskattad förbrukning, och korrigerades först i samband med att en årlig manuell mätaravläsning gjorts hemma hos varje kund. När den verkliga årsförbrukningen blev känd kunde det leda till en oväntad debitering – eller en återbetalning.

    Med de nya elmätarna blev avläsningen automatiserad och månadsvis, vilket gav mer rättvisa och aktuella elräkningar. Det gjorde det också enklare för kunderna att följa och anpassa sin elförbrukning över tid.

     

    Stäng

* 2010 *

  • Värnamo kommun 100% ägare!

    2010 köpte Värnamo kommun ut EON (f.d. Sydkraft) och blev därmed ensam ägare till Värnamo Energi AB och dess dotterbolag Värnamo Elnät AB.

    Genom att Värnamo stad åter blev ensam ägare till Värnamo Energi-koncernen,
    kunde vi stärka vårt fokus på lokal nytta för Värnamo kommuns invånare

    Vi har sedan dess fortsatt satsa på långsiktiga, hållbara investeringar för trygg och stabil infrastruktur i hela Värnamo inom såväl fibernät, fjärrvärme, elnät
    och förnybar elproduktion.

     

    Stäng

2010

  • Vindkraftsverk i Vallerstad

    Efter att stormen Gudrun 2005 fällt träden på Jonasboberget i Vallerstad strax utanför Värnamo, böjade markägaren - Stiftelsen Vallerstad Gård - fundera på att bygga vindkraft på platsen.

     2009 bildades VVEF (Vallerstad Vind ekonomisk förening) som tillsammans med Värnamo Energi, Finnvedsbostäder och Svenska kyrkan kom att skriva kontrakt med Vindkraftsleverantören Vestas om uppdraget att uppföra två 105 meter höga vindkraftverk.

    2010 invigdes vindkraftverken på Jonasboberget i Vallerstad. 

    (VVEF är ett kooperativt elproduktionsföretag där medlemmar via andelar gemensamt investerat och därmed fått tillgång till närproducerad el till självkostnadspris). 

     

    Stäng
  • Gudrun & Matilda

    De båda vindkraftverken i Vallerstad fick namen Gudrun (efter stormen) och Matilda (efter hemmansägaren Matilda som ägde Vallerstad gård innan den tillföll stiftelsen) 

    Satsningen på vindkraftsverken Gudrun och Matilda i Vallerstad har varit extra roliga att bidra till, eftersom allmänheten har kunnat bjudas in som andelsägare via den ekonomiska föreningen VVEF. Därmed har Värnamo Energi kunnat vara med och bidra till att det blivit möjligt för privatpersoner i regionen att producera sin egen förnybara vind-el.

    I dessa två lokala vindkraftverk produceras årligen förnybar el motsvarande elbehovet i 6000 lägenheter.

     

    Stäng
  • Värnamo Energi Produktion AB bildas

    I samband med att Värnamo Energi började med vindkraft bildades dotterbolaget Värnamo Energi Produktion AB.

    Vindkraftverken i Vallerstad samägs idag av Värnamo Energi Produktion 25%,
    PEIJO Kraftproduktion 25% och Vallerstad Vind Ekonomisk förening VVEF 50%.

     

    Stäng

2010

  • 2010 invigning av vår första publika laddstolpe

    2010 invigde vi vår första publika laddstolpe i Värnamo. De första åren var det gratis att ladda sin elbil där med förnybar energi.

    Stäng
  • Värnamo Energis offentliga laddpunkter idag

    Idag 2025 sköter Värnamo Energi driften av ett antal publika laddstolpar i Värnamo tätort där allmänheten kan ladda mot betalning. 

     

     

    Stäng
  • 2025 Möjliggörare för elbilsladdning

    Idag verkar Värnamo Energi och Värnamo Elnät främst som möjliggörare,
    för att externa operatörer ska kunna etablera sig och erbjuda elbilsladdning i kommunen.

    Innevarande år - 2025 - finns över 100 publika laddstationer, strategiskt placerade vid restauranger, mataffärer, större parkeringar och bensinmackar runtom i kommunen. Effekten varierar från normalladdning till ultrasnabbladdning på exempelvis Bredastensområdet där mycket trafik passerar. 

    Värnamo Energi och Värnamo Elnät verkar även för att ortens företag, hyresvärdar och privatpersoner ska kunna ansluta sina laddpunkter till det lokala elnätet.

     

    Stäng

2011

  • Sverige delas in i elområden

    År 2011 infördes elområden i Sverige efter krav från EU. Syftet var att med olika prisområden göra det tydligt - var el produceras, var den används och var det finns flaskhalsar i elnätet. Sverige kom att delas in i fyra elområden – från elområde SE1 i norr till elområde SE4 i söder.

    Det mesta av elen produceras i norra Sverige, men majoriteten av befolkningen bor i södra delen av landet. Elen måste därför transporteras långt, och ibland blir det trångt i nätet – det uppstår så kallade flaskhalsar. När efterfrågan är högre än vad som kan överföras, stiger priserna i de elområden där elen "saknas".

    Skillnaderna blev särskilt tydliga under energikrisen 2021–2022 – och de har fortsatt sedan dess. Hushåll i södra Sverige har många gånger betalat flera gånger mer för el än de i norr.

    Sveriges elnät är dessutom sammankopplat med Europas, vilket innebär att el både importeras och exporteras mellan Sverige och andra länder som Norge, Finland, Danmark och Tyskland.

    Stäng
  • Prisdrivande faktorer

    När elområdena först infördes var prisskillnaderna mellan landets fyra elområden små. Men med tiden har skillnaderna blivit allt större och mer frekventa.

    Här är några av de främsta orsakerna till att elpriserna varierar mellan elområdena:

    1. Begränsad överföringskapacitet
    Sverige har tekniska begränsningar i överföringen av el, särskilt från norr till söder, men även från öst till väst. Billig el från vatten- och vindkraft i norr kan ibland inte föras ner i tillräcklig mängd till södra Sverige där efterfrågan är hög.

    2. Variabel vindkraftproduktion
    När vinden blåser mycket sjunker elpriserna snabbt, men när vinden mojnar måste dyrare kraftslag ta vid. Variationen i vindkraftproduktionen skapar därför stora svängningar i elpriserna.

    3. Påverkan från den europeiska elmarknaden
    Sverige är en del av en gemensam och sammankopplad elmarknad med Europa. El flödar kontinuerligt över gränserna, vilket gör att priserna påverkas av utbud och efterfrågan i hela regionen – inte bara i Sverige. När det är underskott på el i Europa höjs priserna särskilt i elområde SE4 (södra Sverige). Omvänt sjunker priserna när det finns mycket vind- eller solel i till exempel Danmark och Tyskland.

    4. Råvarupriser
    Priserna på gas, kol och olja påverkar Europas elmarknad kraftigt och därmed också Sverige. Eftersom kraftsystemen i Europa är sammanlänkade sprids prisförändringar snabbt över gränserna.

    5. Temperaturvariationer
    Under sommaren minskar elbehovet för uppvärmning, men användningen av kyla ökar – till exempel för luftkonditionering, kylning av matlager och serverhallar. Högre temperaturer än normalt i Europa kan därför driva upp elpriserna.

    6. Tröghet i kraftproduktionens start och stopp
    Vissa kraftvärmeanläggningar är svåra att snabbt starta och stoppa. Efter perioder med höga priser kan dessa anläggningar fortsätta producera även när priserna sjunker, vilket ökar utbudet och pressar ner priset ytterligare.

    Stäng
  • Dec 2024 - 8 kronor i SE4 och 9 öre i SE2

    Den 12 december 2024 var elpriset i SE4 (södra Sverige) över 8 kronor per kWh samtidigt som priset i norra Sverige, SE2, bara låg på 9 öre. Så stora skillnader uppstår ofta när det blåser mycket i norr, vilket ger billig vindkraftsel där, samtidigt som det är vindstilla och kallt i södra Sverige, Danmark och Tyskland. Just då rådde även det väderfenomen som kallas dunkelflaute – lite vind, lite sol och låga gaslager – vilket pressar upp elpriserna på kontinenten. Eftersom elmarknaden i södra Sverige är sammankopplad med Europa påverkas priserna starkt av dessa förhållanden. Trots nya system som ska förbättra elöverföringen från norr till söder finns fortfarande tekniska begränsningar som gör att billig el inte kan föras ner i tillräcklig mängd när efterfrågan är som högst i södra Sverige.

    I vår kostnadsfria Värnamo Energi-app kan du enkelt följa aktuella timpriser och själv välja vilket elområde du vill se.

    Stäng

2015

  • Biokraftvärmeverk i Värnamo

    2015 driftsatte vi ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk för kombinerad produktion av värme och el  i Värnamo. 

    Byggnationen av den nya anläggningen motsvarade en investering på 150 miljoner och var därmed Värnamo Energis största enskilda investering - en viktig framtidssatsning som kommer säkerställa modern och miljövänlig lokal fjärrvärmeproduktion i Värnamo under lång tid framöver.

    Planeringen av det nya kraftvärmeverket började redan omkring 2003, men det var inte förrän i slutet av 2012 som själva projektet drog igång på allvar. Under 2013 och 2014 pågick installation och byggnation, och produktionen var i full gång med leverans av el och värme till kunder i Värnamo under våren 2015.

    Stäng
  • Produktion av värme + el i samma process

    Som den del i att begränsa den globala uppvärmningen behöver världens energiproduktion bli mer effektiv. Ett sätt att göra detta är att producera både el och värme i samma anläggning – så kallad kraftvärme.

    I vår anläggning i Värnamo producerar vi årligen 13,4 MW fjärrvärme. Samtidigt  har vi kapcitet att producera 3,6 MW el - vilket motsvarar ungefär 20 GWh el  (= årsbehovet av el i 8 000 lägenheter).

     

    Stäng

2016

  • Vindkraft i Reftele

    2016 driftsätts de samägda vindkraftverken Klämman 1 och Klämman 2 i Gislaveds kommun.

    Vindkraften i Reftele är ett samarbete över kommungränsen och utöver Värnamo Energi Produktion AB så finns ett flertal övriga delägare däribland E-kraft, Gislaved Energi, PEJO,  Ölmestad Vind, Finnvedsbostäder samt ett antal mindre handelsbolag eller näringsidkare med enskild firma.

    Stäng
  • Klämman 1 och Klämman 2

    Vindkraftverken har en totalhöjd på hela 200 meter och platsar därmed på listan över Sveriges högsta vindkraftverk!

    Totalt producerar vindkraftverken i Reftele över 23 000 MWh närproducerad, förnybar el årligen - det är ungefär så mycket el som behövs för hushållselen i 11.000 lägenheter under ett helt år!

    Stäng

2017

  • 2017-2020 Snabb uppkoppling för ALLA!

    Enligt regeringens bredbandsstrategi 2016, fanns en målsättningen att 95 % av alla Sveriges hushåll och företag skulle ha tillgång till minst 100 Mbit/s till år 2020, och att 98 % ska kunna nå 1 Gbit/s till 2025.

    För att möta dessa nationella mål belutade Värnamo kommun år 2017 att satsa 60 miljoner kronor för att bli först i Sverige med 100 % fiber­täckning, inklusive landsbygden. Vid denna tidpunkt hade ett flertal landsbygdskunder enbart bredband via ADSL. 

    Värnamo Energi fick uppdraget att genomföra projketet och under perioden 2017-2020 förstärktes fiberinfrastrukturen med lyckat resultat i hela kommunen! 

    Stäng
  • Landsbygden + vita områden i tätort fibertäcks

    I bredbandsprojeket "fiber till alla" ingick dels ett omfattande landsbygdsprojekt där alla fastboende på landbygd i hela kommunen successivt, område för område, fick tillgång och erbjudande om fiberuppkoppling. Projektet släckte även de små områden inom tätorterna som ännu inte fått fiber. 

    Idag, 2025 har alla i kommunen möjlighet att ansluta med 1 Gigabit hastighet via fibernätet.

    Stäng

2018

  • Övertagande av kommunala pannor

    2018 tog vi ett nytt kliv i Värnamos hållbarhetsresa, när Värnamo Energi detta år tog över driften av Värnamo kommuns och Finnvedsbostäders värmepannor som använts för att värma upp skolor, äldreboende, offentliga lokaler och hyresfastigheter runtom i kommunen.

    Vid övertagandet fanns 18 mindre pannor, varav flera eldades med fossila bränslen. För att möjliggöra en snabb konvertering till förnybar uppvärmning och för att effektivisera driften, planerade Värnamo Energi att ersätta alla de små pannorna med fyra nya, större, centrala pannanläggningar. En i varje kransorter; Bor, Forsheda, Bredaryd och Lanna.

    2020 var fyra pannor samt fyra nya lokala närvärmenät i nära anslutning till repspektive panna klara för driftsättning.

    Nya fjärrvärmkunder - förutom kommunens och Finnvedsbostäders fastigheter - kunde härmed hälsas välkomna i dessa nya fjärrvärmenät. 

    Tack vare att det gamla pannorna fasades ut och att det nu har växlats över till uppvärmning enbart förnybara bränslen, så har koldioxidutsläppen i Bor, Forsheda, Bredaryd och Lanna minskats med flera ton.

    Miljösatsningen att bygga dessa nya panncentraler och tillhörande närvärmenät möjliggjordes delvis med statligt stöd av Naturvårdsverkets "Klimatklivet".

     

    Stäng

2020

  • Fjärrvärme i Bredaryd

    I Bredaryd byggdes en närvärmeanläggning och tillhörande närvärmenät som möjliggör anslutning av fastigheter på Industrigatan och även upp mot Norregårdsvägen till Bredaryds skola. Området kan komma att breddas längre västerut i Bredaryd utmed Lundavägen och Västra vägen.

    Stäng
  • Fjärrvärme i Forsheda

    I Forsheda byggdes en ny panncentral och tillhörande nät som skall försörja fastigheter på Långgatan, Kyrkogatan och upp mot Forheda skola.

    Värmenätet i Forsheda växer och fler kunder ansluts nu i området king Storgatan och Galvanovägen. 

    Stäng
  • Fjärrvärme i Bor

    I Bor knöt vi ihop fyra befintliga panncentraler och ersatte dem med en ny effektiv, gemensam panncentral. Bors skolor, serviceboende och flera andra fastigheter längs sträckningen erbjöds anslutning.

    Tänkt område vid starten 2020 var Fabriksgatan och även upp mot Stationsvägen, finns intresse kan vi komma att gå vidare upp mot Centrumvägen. 

    Stäng
  • Fjärrvärme i Lanna

    I Lanna byggdes en panncentral bakom Lanna skola och ett när-
    värmenät i området därikring. Lanna skola och även ett antal närbelägna industrifastigheter har därmed fått anslutning.

    Stäng

2020

  • Corona-pandemin!

    När Covid-pandemin slog till mellan 2020 till 2022 påverkades hela Sverige. För Värnamo Energi innebar pandemin att vår kundtjänst blev digital via epost och websida, eller hanterades via telefon.

    En stor del av personalstyrkan arbetade hemifrån. Bemanning på plats i våra anläggningar tillämpade strikt 2-metersavstånd enligt gällande rekommendationer.

    Genom snabba anpassningar kunde vi fortsätta leverera trygg service och upprätthålla alla tjänster inom såväl el, värme och it-kommunikation, trots utmanande förhållanden. 

    Stäng
  • Skola & arbete hemifrån!

    När pandemin slog till tvingades hela landet att snabbt ställa om. Många skolor och arbetsplatser stängde sina lokaler och övergick till distanslösningar. Undervisning bedrevs hemifrån och fysiska möten ersattes av digitala möten.

    Tack vare att hela Värnamo precis fått tillgång till stabil och snabb fiberuppkoppling i hela kommunen, kunde vardagen fortsätta relativt smidigt.

    Coronapandemin visade hur snabbt ett samhälle kan bli sårbart – men också hur avgörande ett starkt och digitalt uppkopplat samhälle är.

    Stäng
  • Vobba - ett nytt begrepp under pandemin

    Att jobba hemifrån under pandemin var en helt ny vardag – och ett nytt ord skapades: "vobba" 🙃 (vård av barn + jobba). När samhället, och även förskolan, införde hårdare regler för snuva blev lösningen för många att jobba hemma och passa barnen samtidigt 💻👶. En annorlunda tid fylld av både utmaningar och värme ❤️.

    Stäng

2021

  • Energikris - ökande elpriser

    Under andra halvan av 2021 började elpriserna kraftigt stiga i hela Europa, även i Sverige. Kombinationen av kallt väder, låga nivåer i vattenmagasinen, höga gaspriser och begränsad elöverföringskapacitet ledde till historiskt höga elpriser – särskilt i södra Sverige.

    Både privatpersoner och företag drabbades ekonomiskt, med ökade elkostnader som slog hårt mot hushållsbudgetar och företagslönsamhet.

    Krisen väckte stor debatt om elmarknadens struktur och behovet av långsiktiga investeringar i både produktion och elnät.

    Stäng
  • Värnamo elnät adminstrerar statligt elstöd

    För att stötta hushåll som drabbats av rekordhöga elpriser som upkommit under vintern 2021 och fortsatt öka in på 2022, beslutade Sveriges regering införa elpriskompensation, i folkmun kallat elstöd. Stödet betalades ut flera omgångar och det var landets elnätsbolag som fick uppgiften att hantera vilka som skulle få ta del av stödet. Ersättningen baserades på hushållets elförbrukning och varierade beroende på vilket elområde man bodde i. 

    Totalt betalades 10 miljarder kronor ut i elpriskompensation i Sverige under energikrisen (elnätsbolagens utökade kostnader för administrationen inkluderat).

    Stäng

2022

  • Rysslands invasion av Ukraina

    När Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 förvärrades energikrisen ytterligare. Europa minskade sin import av rysk gas och el, vilket ledde till ökad osäkerhet och kraftigt stigande energipriser. Både företag och privatpersoner i Sverige drabbades av rekordhöga elräkningar. Energimarknadens sårbarhet blev tydlig och behovet av en trygg och hållbar energiförsörjning lyftes som en samhällskritisk fråga.

    Stäng
  • Stor påverkan på fjärrvärmepriserna

    Rysslands invasion av Ukraina påverkade även svensk fjärrvärme.

    Detta berodde på att all import av biobränslen från Ryssland, Belarus och Ukraina stoppades, vilket ledde till att många europeiska energibolag istället vände sig till Sverige, vilket ökade konkurrensen om det svenska biobränslet.
    Samtidigt var den svenska kronan under 2022 svag, och ett sämre konjunkturläge driev upp priserna ytterligare.

    Under 2023 och 2024 har även byggaktiviteteni Sverige minskat på grund av konjunkturläget och rådande oroligehter på världsmarknaden, vilket även minskat tillgången på restprodukter från sågverk - som används som bränsle inom många svenska fjärrvärmeföretag.

    Allt detta sammantaget har lett till kraftigt ökade bränslekostnader – vilket även fick påverkan på fjärrvärmepriserna i Värnamo.

    Stäng

2022

  • Ny förbättrad tv-tjänst!

    År 2022 introducerade vi, i samarbete med Finnveden Media, en förbättrad tv-tjänst. Förutom ett grundpaket med 14 kanaler gav den nya tjänsten möjlighet att lägga till flexpaket – där kunder själva kunde byta och testa nya kanaler varje dag.

    Stäng
  • TV-app & streaming av kanaler lanseras

    2022 lanserades även tv-appen Finnveden Media som gjode det möjligt att, utöver att se tablå-tv på sin tv-apparat, även kunna streama kanalerna via mobil, surfplatta eller dator. Därmed kan man välja HUR man vill se tv-tjänsten.

    Med appen får man tillgång till alla de kanaler man abonnerar på, med möjlighet till uppspelning på upp till fyra enheter samtidigt. Totalt kan appen installeras på tio olika enheter per hushåll, vilket gör det enkelt att ta med sig tv-tjänsten även när man är bortrest – därmed kan man bestämma VAR man vill titta.

    Streaming möjliggör också nya funktioner, som att starta eller pausa program när man vill, vilket ger friheten att se på tv NÄR man vill.

    Källa: Streama kanaler med tv-appen – https://www.varnamoenergi.se/nytv

    Stäng

2023

  • Ny mätförordning - rätt till elförbrukningsdata per kvart

    Den 1 november 2023 trädde en ny svensk mätförordning i kraft. Den innebar att alla elnätsbolag i Sverige skulle kunna erbjuda mätning av elförbrukning i 15-minutersintervaller till de kunder som begärde det.

    Nästan samtliga 166 elnätsföretag i Sverige behövde byta elmätare (eller uppgradera sina system) för att klara kvartsmätningen.

    Hos Värnamo Elnät pågick detta successivt från 2021 och var klart under 2022, i god tid före den nya mätförordningen verkställts.

    Stäng
  • Elmätarna blev smarta - med HAN-port

    Efter att Värnamo Elnät uppgraderat elmätarna fick alla hushåll och företag nya elmätare som försetts med en ny viktig ny funktion: HAN-porten.

    HAN står för Home Area Network och är en fysisk port på elmätaren som gör det möjligt för kunder att koppla in smarta enheter och följa sin elförbrukning i realtid. Det blev en milstolpe i arbetet med att ge kunderna mer insyn och kontroll över sin elanvändning.

    Dena gernationens elmätare ger tillgång till detaljerad mätdata, aktuell effekt, elförbrukning sekund för sekund, spänning och ström per fas. Allt detta via ett litet RJ-12-uttag, som enkelt kan kopplas till tex Värnamo Energis egen realtidsmätare eller andra energidisplayer och hemautomationssystem.

    När våra första kunder började kopplade upp sina system och för att följa sin elförbrukning i realtid, markerade det starten på ett nytt kapitel – där elförbrukning inte längre bara var något man såg i efterhand på fakturan, utan något man kunde följa i stunden.

    Det var då elmätaren blev en smart resurs – och kunden fick möjlighet till kontroll över sin egen energianvändning. 

    Stäng
  • 2023 Boom av solcellsinstallationer

    Under 2023 installerades flest solcellsanläggningar i Sverige någonsin ett rekordår både när det gäller antal anläggningar och den totala installerade effekten.

    Den kraftiga ökningen berodde både på de höga elpriserna under 2022 som fick många villaägare och lantbrukare att vilja producera sin egen el. Dessutom förbättrade staten villkoren för gröna avdrag. Ökad medvetenhet om klimatfrågor och energisäkerhet spelade också en viktig roll i att driva på efterfrågan.

    Under 2023 anslöts 7,2 MW solel i Värnamo kommun – en ökning på 45 % jämfört med året innan. Totalt fanns 1 250 solcellsanläggningar motsvarande ungefär 23,2 MW installerad effekt i Värnamo kommun 2023. De anslutna solcellsanläggningarna varierade i storlek, allt ifrån större parker hos företag, till mindre solelsanläggningar för eget bruk på villatak hemma hos privatpersoner. 

    Även Värnamo Energi installerade solcellsanläggningar för eget bruk vid huvudkontoret i Värnamo. Bland annat används Värnamo Enegis egenproducerade solel för att kyla våra egna server-datahallar.

    Stäng
  • Ny 50 kV Mottagningsstation - Värnamo Nordöstra

    Redan i maj 2021 avtalades byggnationen av en helt ny 50 kilovolts elnätsmottagingsstation i nordöstra Värnamo. 2023 var anläggingen igång och driftsatt.

    Byggnationen motsvarade en investering på 68 miljoner kronor, en satsning som gjordes för att framtidssäkra elnätet. Utvecklingen på elnätsområdet går allt snabbare. Förnybar el från vind och solceller, en växande laddinfrastruktur och nya smarta eltjänster skapar nya utmaningar. För att bibehålla ett stabilt elnät som varje dag, året om, klarar uppgiften att erbjuda en hundraprocentig leveranssäkerhet krävs kontinuerliga investeringar.

    Värnamo Energi har i dag år 2025 - tre stycken 50 kilovolts mottagningsstationer som tar emot spänning från regionnätet. Stationerna transformerar ned spänningen till 10 kilovolt innan strömmen distribueras vidare till våra elnätskunder i Värnamo.

    Den nya transformatorstationen i nordöstra Värnamo som driftsattes 2023, ersatte en äldre station som byggdes i slutet av 70-talet. 

    I Värnamo distribueras 235 gigawatt-timmar el årligen till ca 11 000 elnätskunder. Vi har framåt planera på att ersätta även de två andra mottagningssationerna vi har. Tack vare ständiga satsningar, känner vi oss trygga i att elnätet kommer ha tillräcklig kapacitet även för Värnamos framtida behov.

    Stäng

2024

  • Vår egen energiapp lanseras!

    Under 2024 tog vi ytterligare ett steg mot en smartare och mer tillgänglig energivardag för våra kunder – genom att lansera Värnamo Energis nya app. Med appen kan kunderna enkelt följa sin elförbrukning, se aktuella elpriser timme för timme och få bättre koll på hur och när man använder el i hemmet.

    Appen som är kostnadsfri för Värnamo Energis kunder finns tillgänglig för både iOS och Android.

     

    Stäng
  • Nytt tillbehör - Realtidsmätare

    Under 2024 lanserade Värnamo Energi även vår realtidsmätaren EL:IN – ett smart tillbehör som ger kunder möjlighet att följa och styra sin energianvändning i realtid.

    EL:IN kopplas enkelt in i elmätarens HAN-port och ger via Värnamo Energi-appen översikt över elförbrukning, fasbalans, effekttoppar och – för den som har solceller – även solelsproduktionen. Med kompatibel utrustning går det dessutom att fjärrstyra både elbilsladdning och smarta värmetermostater direkt med Värnamo Energi-appen.

     

    Stäng

2025

  • Vi förbereder Kvartspris elavtal!

    Preliminärt ska all handel på elbörsen Nord Pool övergå från handel per timme till handel per kvart under hösten 2025. 

    Dett kommer innebära att kunder som har timprisavtal istället kommer få kvartsprisavtal, så snart Svenska kraftnät klartecken att aviserat startdartum 1 oktober gäller. 

    På Värnamo Energi håller vi för fullt på med att ställa om och förebereda våra system. 

    Den främsta anledningen till övergången till kvartsmätning är att skapa mer precisa prognoser som minskar risken för obalans mellan tillgång och efterfrågan på el. Med handel och avräkning per kvart blir elpriserna mer exakta, och detta är särskilt viktigt för att hantera effekterna av väderberoende elproduktion från sol- och vindkraft.

    15-minutershandel hjälper till att hålla balansen i elnätet, vilket minskar risken för störningar och strömavbrott. Dessutom är förändringen en förutsättning för en enhetlig europeisk elmarknad, där flera länder inom EU redan infört kvartsmätning.

    Genom att prissätta elen mer exakt per kvart kan obalanser hanteras effektivare. Det gynnar inte bara elkunder utan hela energisystemet genom att skapa stabilare elnät och minska riskerna för avbrott. Förändringen är också ett nödvändigt steg mot ett hållbart och flexibelt energisystem där fler kan dra nytta av förnybar energi.

    Stäng
  • Välkommen på 70-års jubileumsfest!

    Vår resa mot en grönare framtid fortsätter med samma starka lokala drivkraft som vi haft i 70 år. Värnamo Energi är idag ett modernt energi- och IT-bolag som bidrar till ett hållbart samhälle, där det ska vara härligt att arbeta, bo och leva!

    Vi vill tacka alla våra kunder som varit med och bdiragit till vår utvecklingsresa och bjuder in era alla till att fira med oss - lördag den 6 september kl 11–14 på Kapellgatan i Värnamo – med tårta och trevligt sällskap.

    Hoppas vi ses då!

    Stäng

Annat innehåll du kan vara intresserad av

Sidan uppdaterad: 2025-07-07